Lost in space

Jag har lyckats med bedriften att gå vilse i katakomberna... a.k.a sjukhuskulvertar!! Vilket kanske inte är så svårt trots allt.... Alla korridorer ser likadana ut. Och vilket utrymme det är där under jorden i ett förvillande labyrintsystem!! Korridorer hit och dit och överallt. Febril aktivitet i köket och vaktmästare som kör trucktåg med en rasande fart. 


Stannade till och ropade på några personer för att påkalla uppmärksamhet och kanske få hjälp. Det kändes som jag stod på en scen utan medhörning och ljudet från min mun bara slukades upp i tomma intet. Till slut efter lite kroppsspråk och viftande med armarna istället lyckades jag få hjälp.

Som tur var kom jag ihåg koden till dörren och personerna som jag frågade visste tydligen om något slags kodsystem varnånstans jag skulle börja leta efter "mitt" omklädningsrum. 
 

Arbetsskada

Sonen sitter och spelar TV-spel och det är en kille som åker skateboard som sonen styr till att göra olika trix, glider på ledstänger ner för trappor, hoppar ner för murar och..... ja ni ser säkert bilden framför er... 

Det går riktigt bra för honom men så plötsligt gör han något misstag och ramlar ner för en lång trappa.... 

- Jahaa.... där fick du en axelluxation, bäckenfraktur, inre blödningar och.... 

-GÅ UT MORSAN! Du är jobbskadad!!!

- ... och skallskada eftersom du inte har hjälm på dig... 

Där gick jag snabbt ut och stängde dörren innan jag själv fick en mindre skallskada av något hårt som kunde komma farande genom luften.... 

A vampires diary

På nya jobbet får jag äntligen leva ut mina vampyriska drag fullt ut.... Där är det ssk som tar blodproverna på patienterna, och inte usk. Utmaningen är att få en stickrädd person att känna att det inte var så farligt. Så jag är nog en ganska snäll vampyr. Eller en verklig utmaning är att ta blodprov på en "kortisontant" med hud så tunn som silkespapper och blodkärl som spricker bara man säger "butterfly". 

Blod förknippas  ofta med obehag, speciellt på film, och väldigt många har hemofobi, alltså mår dåligt av att se blod i mer eller mindre grad. Blod finns även i olika talesätt, blodsband, blod är tjockare än vatten för att beskriva släktskap. 


Blod är en fantastisk flytande vävnad. Syre och näringsämnen transporteras till varenda cell ute i kroppen via blodet och på vägen tillbaka tar det med sig avfallsprodukter som tex koldioxid. 

När min äldste son var liten hade jag en bok som beskrev kroppens funktioner på ett pedagogiskt sätt. Mina föräldrar hade en annan bok som var minst lika beskrivande på barnens nivå. Efter en helg hos mormor och morfar kommer sonen hem, slänger fram våran bok på bordet, sätter händerna i sidorna och säger mycket uppfordrande: 


- MAMMA!!... Nu vill jag faktiskt veta... HAR röda blodkroppar shorts och T-shirt eller inte????........ 

När jag nu sitter och bloggar kommer min yngste son och läser över axeln:
- Mamma,  ska du inte bli läkare  och byta namn till Acula... 
- ??? 
- Jaa.. .... Då blir du Dr Acula.... 

Jag har bokstavssjukan!!

För 11 år sedan utbildade jag mig till datatekniker. Jag tog cerifieringen MCP. Lärde mig vad UPS och CPU är för något i datavärlden. För att inte tala om USB som varenda kotte vet vad det är numera.

Jag hajjade till varenda gång jag såg en reg-skylt på bilar som kunde associeras till någon datapryl. Numera är det "same same but different".

Varenda gång jag ser en bil med nummerskylt som CRP, LPK, ANA, FHB etc tänker jag på nåt helt annat som har med mitt nuvarande yrke att göra.

Bokstavsnörd... That's me!!!

Känner mig attraktiv del 2

Poetiskt beskrivet: 

Ångest, nervositet, vankelmod, beslutsångest,  ödmjukhet.... och ett litet uns självförtroende blandas i en mixer som om de vore blåbär, vinbär, hallon, björnbär och jordgubbar.... och en skvätt yoghurt... resultatet blir en len och underbar smoothie av ren eufori..... 

Och på klarspråk:

Första intervjun var på måndag förmiddag. Trevliga personer som intervjuade mig. Tog bara en halvtimma. När jag gick därifrån funderade jag på vad jag hade sagt och hur det skulle kunna uppfattas. Kunde jag sagt på något annat sätt som kanske hade varit bättre? Dom hade ju fler att intervjua så ... Jaja, vill dom inte ha mig så är det deras förlust och jag har en till intervju.... Och jag var ju faktiskt tillräckligt intressant för att få komma till intervju!!

4 timmar senare ringer telefonen ... Och jag har fått jobbet!!! Jag blir helt stum.... och sen jätteglad. En fast tjänst, som nyfärdig sjuksköterska!! Funderar och firar på kvällen. Dagen efter åker jag till chefen på mitt 75%-vikariat och säger som det är. Hon blir glad för min skull och säger att hon kan inte släppa mig förrän 1 okt och det är ju helt okej. Det är bara 10 dagar dit. 

Går till nya chefen och tackar ja till tjänsten. Jag får se hur mitt schema ser ut och vi planerar in lite dagar när jag ska gå bredvid. 

Åker hem skickar ett mail och tackar nej till andra intervjun....  


Vilket skrivsätt är bäst? Klarspråk eller poesi?? Kommentera gärna. 

Känner mig attraktiv

Första delen av mitt yrkesverksamma liv kantades av en drös med jobbansökningar och i 9 av 10 fall fick jag tillbaka ett standardbrev "Tack för din ansökan men tjänsten är tillsatt av annan sökande"... om jag ens fick något brev alls... 

Nu är förhållandet det omvända! Och i flera fall behöver jag inte ens skicka in en ansökan för att telefonen ska ringa om jobberbjudande. Några ansökningar har jag skickat senaste månaden som nu i 2 av 3 fall de senaste veckorna resulterat i anställningsintervju. Båda intervjuerna nästa vecka... 

Hur gör man nu då? Det var ju typ 12 år sedan sist som jag var på en jobbintervju... Klädkod? I ett fall lär jag väl inte ens behöva byta om från smurfdräkten, går direkt från jobb till intervju. 

Fortsättning följer...

Face your fears

Jag har en fiende på jobbet och hon heter KLARA!! Vi är inte överens om hur saker skall göras, nästan dagligen har vi våra kontroverser. Och när jag frågar andra kollegor om dom kan hjälpa mig så ser jag skräcken i deras ansikten också och dom vill / kan inte hjälpa mig. Det finns dock en manlig sjuksköterska som klarar av att hantera henne, men han jobbar inte varje dag. När han jobbar så brukar han komma till undsättning och medla mellan oss... SÅ illa är det... 

Och nu följer hon även med till mitt nya jobb i Uddevalla där vi blir tvungna att jobba ännu tätare tillsammans. Där finns ingen som kan medla. Hur ska detta gå?? Det är väl bara att ta tjuren vid hornen och inse att under kan ske, fiender kan bli vänner.... 

(KLARA är ett väldigt ologiskt datasystem för den som undrar. Jag har normalt väldigt sällan problem med dataprogram, men detta är inte användarvänligt ... alls... )