- Var är Ingrid? (Sjuksköterska som egentligen heter nåt annat)
- Hon är på utbildning.
- Vem är det som har hand om hennes patienter då?
- Det är jag.....
- Ja-jaa... men vilken sjuksköterska är det som har hand om hennes patienter?
- Jaaa... det är jag....
Varpå personen tittar lite närmare på min namnskylt och kramar om mig när hon säger...
- Men förlåt mig.... Grattis!!
En annan händelse under min första vecka som sjuksköterska satte min arbetsledande förmåga på ett litet prov. En patient vinkade mig till sig och viskade att hon mådde väldigt dåligt av att en undersköterska luktade parfym. Jag sa att jag skulle säga till henne.
Hur skulle detta gå nu då, erfarna undersköterskor som blir tillsagda av en ny sjuksköterska som alldeles nyss var deras jämlike. Det fanns inget annat att göra än att när "mina" två uskor gick förbi mig i korridoren vände jag mig om och sa som det var att patienten hade reagerat på parfymen och om hon som inte luktade parfym kunde gå in i det rummet om någon av patienterna ringde på klockan så skulle det underlätta för patienten.
Det gick jättebra och hon som luktade parfym tog inte alls illa vid sig. Och jag kan iofs tycka att man inte behöver ha mer än svagt doftande deodorant på sig när man jobbar inom vården för att undvika lidande för patienterna. Då behöver liknande situationer inte uppstå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar