söndag 29 januari 2012

Natt på GOA

Det är märkligt att man redan sekunder efter man klivit av hissen in på avd kan känna på stämningen om det kommer bli en lugn natt eller inte. 

Ser när jag kommer in på avd att en patient på min sida rullas in i behandlingsrummet. Det brukar alltid betyda han/hon är väldigt dålig och det snart kommer en läkare. Sjuksköterskan som jobbat kvällen är väldigt stressad. Hon har ringt ortopedjour men ingen har kommit under kvällen och tittat på henne. 

Får telefonrapport om en patient som snart kommer upp från UVA. Ber att dom skall vänta en halvtimma för vi måste få rapport och har dessutom en dålig patient. Visst det går bra. (Klockan är 21.15). Kvälls-sköterskan fortsätter rapporten på de andra patienterna. Hör att dörrarna öppnas och den nya patienten kommer upp på avd. (Kl. är 21.25). Förstår varför de inte ville ha henne kvar på UVA.

- Hallååååå....
- Du är på sjukhuset och måste försöka vara lite tyst, du väcker alla andra patienter på hela avdelningen
- Är jag på sjukhuset?? Vad gör jag där då??
- Du har brutit benet.
- Men ujja då det var inte bra... (1 sek paus) .. Men nu ska jag allt ta och gå upp och klä mig, det går inte an att ligga här hela dan....

Går och hämtar sömntablett och lugnande och hör inne i läkemedelsrummet hur hon ropar igen:

- Hallååååå....

Får rapport att damen i behandlingsrummet ("Greta") har extremt hög puls, blodtrycket på gränsen till lågt, över 40 grader i feber och väldigt mycket smärta. Hon har fått en supp alvedon mot febern.  Ger även ketogan som smärtlindring. Telefonen ringer. Talar om för den andra ssk att hon blir själv på avd en stund eftersom jag tar med mig usk och kör Greta sängliggande till röntgen.

Det sista vi hör när dörrarna till avdelningen stängs är: 

- Hallåååååååååå.... 

Går upp från röntgen innan patienten är färdig för att den andra ssk inte skall vara själv allt för länge. 20 min senare kommer usk med Greta.Går till läkemedelsrummet och hämtar lugnande och sömntablett till "Britta", hallåan i korridoren. 

Kanske hinner dokumentera rapporten från UVA på den nya patienten??

Nu kommer läkaren och tittar på Greta. Hon skriker av smärta när han tar i hennes ben. Han ordinerar att benet skall hibbas och nålar och sprutor för att dränera knät. Och odlingsrör om det är grumlig vätska istället för blod. Vilka rör är det, samma som för blododling? Febril aktivitet, vilket rör till laktatprov? Hur var det nu... skulle det läggas på isbädd? Ingen is i frysen. Ringer till en annan avd och ber dom skicka is i materialhissen. 

Får till slut ordning på alla rör som läkaren vill ha eftersom det naturligtvis är grumlig vätska i knät vilket troligtvis betyder septisk artrit. Ordination på antibiotika intravenöst.

Shit.. .klockan är 00.30. Jag hade ju en till Bencyl-PC att ge vid midnatt. Går in och blandar och är tacksam för att det inte är piperacillin som skall ges. (Det tar typ en evighet att blanda). 

- Hallåååå... 

Ojdå, en timme har det varit tyst i korridoren. Ringer till läkaren och frågar om jag får ge henne Heminevrin trots att hon har fått både oxascand och zopiklon. Det fick jag ge henne. Undrar i mitt stilla sinne hur länge jag hade sovit på de läkemedel som hon fått... förmodligen ett helt dygn... MINST!! ... Synapser och signalsubstanser fungerar uppenbarligen inte "som vanligt" när man blir dement och reagerar därför inte som de ska på läkemedlens markörer. 

Går förbi behandlingsrummet och tittar in till Greta som sover lugnt. 

Pustar ut och känner att energin börjar ta slut. Går till "glasburen" och äter en smörgås och dricker kaffe samtidigt som jag gör en morgonlista på vilka som skall tas temp, blodtryck, puls och pox på. 

- Hallååååååå... 

Går och pratar med Britta och förklarar samma sak igen för vilken gång i ordningen har jag slutat räkna för länge sedan. Hör hur Greta börjar stöna av smärta. Tar fram hennes Ketoganspruta som jag har i bröstfickan och ger henne ytterligare en dos.

Tar ett djupt andetag och sen är det dags att börja med morgonrutinen. Nu kör vi. Alla som har blöja skall vara torra och rena. Tacksam för att det inte var den kvällssköterskan som alltid ger patienterna hysteriskt mycket cilaxoberaldroppar på kvällen. 


Inskrivning av mätvärden och rapportering till sjuksköterskan, som var samma som gick hem igår kväll. Det underlättar alltid för hon har koll på vad som hände på kvällen och känner patienterna. 


Äntligen klockan är 07.15. Lite plus-flex har lagts till den redan ganska dignande flex-banken. Går ner och byter om, går ut och skrapar rutorna på bilen och åker iväg.... 


Men vanudå.... Fel påfart... jag är plötsligt påväg till Torp istället för hem till Trollhättan... Nåja, Bauhaus är kanske öppet. Går en sväng och inspirationsshoppar eftersom jag ändå har fullt adrenalinpåslag och är inte det minsta trött. 


Hemma vid 8.30... bums i säng, hunden hoppar upp och rullar ihop sig vid fotändan... Nu ska vi sova 7 kvart i timmen.... 


*Over and out*

2 kommentarer:

  1. Låter som du hade att göra den natten, ja...

    Konstigt med demens - av nån anledning blir de som har det LUGNA av kaffe till natten... Tips till en annan gång? ;)

    SvaraRadera