Objuden gäst och önskat besök förhindras....

På förekommen anledning är en varning på sin plats. 

Kräkmagade personer kan sluta läsa nu..... 

* Pausar för att de som känner så kan sluta läsa och stänga ner bloggen*

Ok... då så, skyll er själva om ni fortfarande läser... ;-) 

Ett extrapass på avd 71 brukar vara ganska lugnt eftersom patienterna är utskrivningsklara och ofta väntar på annat boende. Därför måste jag ju hitta på något att göra, och baka bröd är en trevlig sysselsättning som jag skrivit om tidigare. 

Det är då som patienterna inte är lugna längre..... Flera förvirrade och rymningsbenägna patienter är uppe och går i korridoren och förstår inte alls att dom ska gå och lägga sig.  Det ringer på klockan från rum 13... På något sätt har patientens urostomi läckt och det är blött i sängen. På vägen för att hämta skyddsförkläde och handskar går jag förbi patienten i sängen bredvid och ser att där är det också blött i sängen men ett snäpp värre..... Typ grön ärtsoppa.... 

Går tillbaka till första patienten och frågar om det är okej att vänta lite, det gick bra... Tittar ut i korridoren och ser inte någon utbrytarkung som är uppe och går för tillfället.

Okej... vad börjar vi med? Till slut får vi upp patienten i stående så vi kunde bädda rent i sängen och tvätta rent patienten. Innan vi var klara hade vi torkat golvet tre gånger, bytt kläder på oss själva, tvättat och spritat oss upp till armhålorna, även skorna fick en omgång sprit och landstinget fick låna ut strumpor till oss.

Sådär... sista plåten bröd hade fått jäsa lite extra och väntade på att gräddas i ugnen. Sen sätter vi oss ner och pustar i 5 minuter..... .................. 

......................

Vad är det som luktar........ !!!!!!!!!! ..... ut i köket, öppna alla fönster som går så det blir korsdrag, och viftar med handdukar och brickor för att brandlarmet inte ska sätta igång.... 

I och för sig tyckte både jag och undersköterskan att det hade varit trevligt med besök av några söta pojkar i stora röda bilar.... Men kanske inte just av DEN anledningen..... Ja, vad skulle vi göra, vi skrattade bara åt eländet... Det var pricken över i denna natten....

Vi lyckades förhindra utryckning, men kollegorna som skulle jobba dag sa att det luktade bränt ända ner i källaren... 

För att återgå till patienten på rum 13. Det luktade visserligen inte riktigt rätt men vi kunde inte låta bli att undra om detta var en liten föraning om vad som komma skall när Calici snart knackar på dörren....

I morgon är en annan da.. ehh... Idag är en annan natt..